Globalismen – framtidshopp eller hotet mot vår civilisation? Del 4. Council on Foreign Relations (CFR).

3 JULI, 2016 

Den treklöver som jag har valt att skriva om här är Bilderberggruppen, CFR och Trilaterala Kommissionen. Bilderbergruppen har vi stiftat bekantskap med i avsnitten 2 och 3. Låt oss då se lite på Council on Foreign Relations, CFR.

Sir Winston Lord, en av gruppens tidigare ordförande uttryckte saken på följande sätt: ”Det är inte den Trilaterala Kommissionen som i hemlighet styr världen. Det är Council on Foreign relations som gör det.” Detta sagt av USA:s biträdande utrikesminister 1978.

Sammanslutningen bildades 1921 och dess grundare, Edward Mandell House, var president Woodrow Wilsons huvudrådgivare och egentliga makthavare under Wilsons presidentperiod 1913 – 1921. House författade även planen för Nationernas Förbund 1919, som skulle komma att utvecklas till dagens FN. House var känd som marxist och hängiven socialist. Vi kan idag ha svårt att förstå hur starka de marxistiska strömningarna var i USA:s ledande skikt vid denna tid, detta avspeglade sig bl.a. i stödet till Trotskij, som då vistades i USA, och den kommande ryska revolutionen. En av huvudaktörerna i rörelsen var familjen Rockefeller, som såg både ekonomiska och politiska fördelar i marxismen och snabbt etablerade sig i de sovjetiska oljefälten efter revolutionen.

Drömmen om en enpartiregering och – i förlängningen – en envärldsregering är i praktiken densamma som den som omsattes i Sovjet efter revolutionen och dess socialistinternational. Det är också här grunden ligger för 1900-talets New World Order-strävanden, tanken fanns långt tidigare men dess etablering i samhällets styrande skikt, till och med i USA, fick fotfäste vid tiden för första världskriget.

På programmet stod då också bildandet av en amerikansk centralbank som kunde styra penningpolitiken och sedelmängden. Detta genomfördes 1912 genom bildandet av The Federal Reserve, som skulle bli världens första privatägda centralbank! Här skapades redskapet för de kommande hundra årens uppbyggnad av oligarkernas nuvarande monopol över världens finansmarknader.  Dominerande i the Federal Reserve var de numera bekanta familjerna Rothschild, Warburg och Rockefeller. Att deras finanssystem skulle växa och bli globalt ingick redan då i planen för envärldsregeringen. Huvudfinansiär för CFR:s agenda skulle bli Rockefeller Foundation och Carnegie Foundation och dess medlemmar skulle komma att dominera det amerikanska utrikesdepartementet under lång tid framöver. År 2006 var över 4000 personer ur Amerikas ledande etablissemang medlemmar i CFR.

Att CFR är ett för många okänt begrepp beror till stor del på att den amerikanska pressen medverkar i gruppen, inte bara drygt 200 kända journalister utan också höga chefer och ägare till amerikansk media som New York Times, Washington Post, Los Angeles Times, Wall Street Journal, NBC, CBS, ABC, Fox, Time, Business Week med flera. Katherine Graham, ägare till Washington Post, uttryckte saken ”det finns saker som allmänheten inte behöver veta om oss och inte heller borde veta”.

Den amerikanske senatorn William Jenner varnade redan 1954 i ett tal för att ” Inom vår statsmakt och vårt politiska system opererar ett annat organ som representerar en annan form av statsmakt, en byråkratisk elit som anser att vår konstitution är omodern och som är säkra på att de är den vinnande sidan. Alla märkliga utvecklingar när det gäller utrikespolitiska avtal kan spåras till denna grupp, som kommer att göra om oss efter sitt behag.” CFR-medlemmarna består enbart av amerikaner, till skillnad från de två övriga grupperna Bilderbergarna och TC. En gemensam nämnare har man i David Rockefeller med familj. Även om CFR är förbehållen amerikanare är dess verksamhet genom att man dominerar UD i allra högsta grad global och påverkar det mesta som händer i världen. CFR-medlemmar innehar idag nästan alla regeringsbefattningar i Vita Huset. Det kan inte nog upprepas att en av huvudaktörerna är Henry Kissinger, som trots sin ålder aldrig tycks sluta vara aktiv. Skrämmande för oss övriga är också att cheferna för CIA och FBI är ständigt närvarande. Att John Kerry är CFR-medlem kan vara värt att tänka på när vi idag studerar hans utrikespolitik.

Till och med när USA:s presidenter kommer och går, förblir CFR:s makt och agenda densamma. Politiska undersökningar visar på en växande apati hos väljarna, ingenting förändras inom regeringsmakten oavsett hur du röstar. Som en följd av detta minskar valdeltagandet och demokratin urholkas. I Sverige kan vi börja se paralleller till detta och en berättigad fråga är om vi har fått en syskonorganisation till CFR även i vårt land? Svaret visar sig kanske i nästa val när moderater och socialdemokrater bildar regering tillsammans med Miljöpartiet som kuttersmycke. Finns det då någon som anser det vara lönt att gå till valurnorna fortsättningsvis?

Vad vill då CFR göra med vår värld? Redan 1971 skrev CFR-medlemen Kingman Brewster i tidskriften Foreign Affairs ” vår nationella uppgift borde vara att avskaffa den amerikanska nationaliteten och ta vissa risker för att bjuda in andra att slå samman sin suveränitet med vår.” Med risker menade Brewster nedrustning i syfte att överlåta militärmakten till FN:s fredsbevarande styrkor. Vi kan se att samma målsättning som House formulerade vid bildandet av Nationernas Förbund 1919 lever kvar i FN:s agenda, dock att man ännu inte kommit fram till ett praktiskt genomförande av FN:s roll som världsregering. På samma sätt lever den marxistiska tanken kvar i FN, men väntar fortfarande efter hundra år på att finna en användbar form. FN började med en grupp av CFR-medlemmar kallad Informal Agenda Group. De gjorde utkastet till det ursprungliga förslaget till FN, ett förslag som president Roosevelt sedan tillkännagav för allmänheten. Vid FN:s instiftande konferens i San Francisco var fler än 40 av de amerikanska delegaterna CFR-medlemmar. Strax därefter lanserades önskemålen om Den nya världsordningen, där den nationella suveräniteten och oberoendet hos individuella nationer skulle avskaffas. Nationella militärstyrkor skulle reduceras kraftigt eller förbjudas i lag. Enskilda medborgare skall inte tillåtas att beväpna sig.

En nedrustningslag (Public Law 87-297) fastställdes redan 1962 av Kennedy och har sedan dess uppdaterats ett otal gånger. Innebörden i lagen är att de nationella militärstyrkorna skall avskaffas och ersättas av FN:s fredsbevarande styrkor. Omständigheterna i världspolitiken därefter har knappast möjliggjort ett genomförande av innehållet i denna amerikanska lag, som ju förutsätter att en faktisk världsregering först bildats. Vem skulle annars ha kontroll över denna världens gemensamma krigsmakt? Det som är viktigt för oss att veta här är att USA planerar att lämna scenen som globalt fredsbevarande krigsmakt, något som sker både på gott och ont. Istället har i dagsläget NATO blivit en ersättare av denna mission, vilket med tanke på att den globala politiken inte på långa vägar är samordnad än, innebär ett spänt och farligt läge för alla. Hotet består i den relaterade uppfattningen att denna militärstyrka skall ha rätten att med vapenmakt infoga tredskande stater i den av CFR styrda världsordningen. Hur skall detta ske när världens övriga stormakter fortfarande är beväpnade till tänderna? Mer om detta senare.

Egentligen präglas hela 1900-talet av ett antal slingriga ideologier, som var för sig strävar mot samma mål, ett världsherravälde för en utvald grupp av människor. Detta gäller för såväl den sovjetiska som den kinesiska kommunismen och den amerikanska kapitalismen i lika hög grad som för seklets fascistiska och nazistiska rörelser. Därför ser vi många likheter och gemensamma överenskommelser mellan dessa ideologier när vi granskar dem närmare. Den avgörande skillnaden är att den mäktigaste rörelsen, som genom CFR nu försöker ta över FN som styrmedel, är den amerikanska finansmakten. Denna har inga som helst planer på att dela den globala makten med ryssar och kineser, utan tar för självklart att den i lugn och ro skall kunna utveckla sina ekonomiska monopol i en avväpnad värld under fortsatt och evig kontroll. I det som man föreställer sig bli en värld utan krig förutsätts det att ledningen också styr över befolkningstillväxten genom kontroll över hälsovården och livsmedelsproduktionen. Dessa är de styrmedel som står till förfogande för att reglera folkmängden i önskad riktning, uppåt eller nedåt – allt i en inbillad värld utan krig.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att CFR är en mäktig spelare i kampen för ett införande av globalismen. Det största obehaget kan vi känna inför medias roll och det medvetna manipulerandet av den allmänna opinionen. Detta styrs genom en inre krets av CFR som kallas ”Special group”, medan samarbetet mellan olika myndigheter sköts genom ”Secret Team”, ett nätverk som är precis så hemligt som det låter. CFR har länge drivit tesen att absolut beteendekontroll, utan mänsklighetens självmedvetna insikt, är nära förestående. Är detta en värld som vi ser fram emot?

Peter Krabbe

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*